sannarelations.com Sanna Relations Beställ nya boken Höj din energi till specialpris
Aktuell infoSanna ord (blogg)Sanna Ehdin AnandalaFöreläsningarBöcker & CDLadda ner!Media & läsareSanna shopKost & hälsaFett & oljaFriskfaktorerRiskfaktorerSkräpmatenSkadliga fetterTransfett–härdat fettLäkemedelFöreningen VoFEnergimedicinEnkla hälsorådHelhetshälsaMedvetna köpVäx inifrånInspirerande



Det ohälsosamma margarinet

Livsmedelsverket medger på sin hemsida att följande kemikalier används vid tillverkning av margariner:

Extraktionsbensin (hexan)
Aceton
Nickelspån
Natronlut
Fosforsyra och citronsyra
Blekmedel
Som förorening i margarinet behandlar man:

Metanol (bildas av natriummetylatet vid omestringen)
PAH (polyaromatiska kolväten, några av de mest cancerframkallande ämnen som finns)
Men Livsmedelsverek vill inte ange i vilka produkter och i vilka halter de kemiska ämnena förekommer.

På den svenska marknaden finns det enbart två fetter utan kemiska tillsatser: smör och bregott (original)

Men aceton är hälsovådligt - vad gör det i vår mat?
Aceton används för att fraktionera matfetter, dvs för att få ut speciella fetter ur en naturlig fettblandning. Den palmolja som används vid margraintillverkning måste fraktioneras för att kunna användas. Samma teknik används också för att framställa syntetiska chokladfetter som tyvärr är attraktiva för tillverkarna och alltmer ersätter de fina cacaosmöret i billigt chokladgodis.

När det gäller Livsmedelsverkets kontroll och gränsvärden visar det sig att det i princip får vara hur höga halter aceton som helst. Tillverkaren får själv avgöra. När Livsmedelsverket fann höga halter av rester av lösningsmedlet extraktionsbensin (hexan) i "Milda" och "Nytta/Becel" från tillverkaren Van den Bergh Foods/Unilever, sade tillverkaren: "Små rester får vi acceptera". Tidigare hade Livsmedelsverket hävdat att eventuella lösningsmedelsrester tas bort vid processen "deodoriseringen", men detta visade sig således sakna grund.

De experter som Livsmedelsverket använder vill varken förbjuder eller ens begränsa acetonretser i margarin. Tyvärr anser dessa experter av icke redovisad anledning att små barn skall äta margarin och säger:

"små barn behöver mer fett än vuxna och att ett vanligt bordsmargarin passar bättre. Först i 3-4-årsåldern kan barnen gå över till lättmargarin."
På vilka grunder står dessa påståenden? Vad har lättmargarin i en treåring att göra?

Det är ett ganska intressant påstående med tanke på en artikel Veckans Affärer (nr 10, 4 mars 2002). Den handlar om hur forskare "köps" av industrin och hur adjungerade professorer (deras lön betalas av industrin) ställer upp för företagen. Där står bland annat att Bengt Vessby är adjungerad professor på institutionen för folkhälsa- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. De som betalar hans lön är margarinintressenterna Danisco, Svenska Nestlé, Van der Berghs Foods, Karlshamn (oljeraffinaderier) och Carlhamns Mejeri. Inte helt oväntat rekommenderar Bengt Vessby margarin och fleromättade fettsyror, fast det med dagens vetenskapliga kunskap anses kontroversiellt. Detta eftersom flera studier visat stt det har samband med en ökad risk för cancer, allergi och diabetes. Vessbys rekommendationer strider även mot några av hans egna forskningsresultat. Dessutom tillhör Vessby den expertgrupp som vägleder Socialstyrelsen och Stadens Livsmedelsverk i kostfrågor.

Kanske är det dags att börja kalla Livsmedelsverket för Svenska Livsmedelsindustriverket?

Fakta om Aceton:
Aceton är ett mycket brandfarligt och lättflyktigt lösningsmedel. Redan vid 300 ppm kan aceton ge upphov till måttlig irritation av ögon, näsa och svalg. Aceton påverkar också hjärnan och nervsystemet. Försökspersoner har fått förlängd reaktionstid vid 200 ppm och vid 250 - 270 ppm påverkas både hjärtrytmen och hjärnans elektriska aktivitet (påvisat med EEG-mätning). I djurförsök har 100 ppm medfört beteendeförändringar. Vid högre halter uppkommer trötthet, huvudvärk, illamående och yrsel, vid mycket högre halter medvetslöshet. De långsiktiga effekterna av aceton är dåligt kända. Djurförsök tyder på att aceton kan förstärka den giftiga effekten av halogenerade kolväten på levern. (Detta gäller bland annat koltetraklorid och trikloretylen)." (hämtat ur boken "Arbetsmiljö från A till Ö", Tidens Förlag).

ps: Läs mer om tillsatser och processkemikalier i vår föda på Gunnar Lindgrens hemsida.





Dela på Facebook Dela på Facebook   Skriv ut Skriv ut

« Tillbaka