Magnetismens hälsoeffekter

Magnetfält med låg elektromagnetisk energi är inte skadliga. Det kan komma från elektronrörelser i enskilda atomer (t.ex. luftens syre) eller från så kallade pulserande kalla lasrar (rött, IR eller grönt ljus). Dessa har flera positiva effekter på biologiska system. Frekvensområdena för denna apparatur sträcker sig från 1 Hz?200 GHz. Populistiskt kallas tekniken för kvantmedicin och det finns många tillämpningsområden.

Man kan behandla depressioner genom att ett svagt pulserande magnetfält appliceras på en viss plats på utsidan av skallen. Det kallas för transkranial magnetisk stimulering (TMS) och är betydligt skonsammare än de elchocker som är vanligt förekommande inom psykiatrivården. Hälften av patienterna med vanlig depression blev symtomfria efter två veckors behandling och kunde fortsätta att arbeta. Stimulering med magnetfält kan även ge minskad smärta hos fibromyalgipatienter.

Det finns ett flertal apparater som kan mäta kroppens magnetfält. Ett exempel är BEO GDV-tekniken där en apparat mäter kroppens elektromagnetiska fält via fingerspetsarna. Via förstärkning och ett avancerat datorprogram kan man få noggranna uppgifter om varje individs hälsostatus. Den skannar kroppen och kan ge en bild av obalanser eller dysfunktioner i magnetfältet hos de olika organen.

Tekniken används av läkare och på forskningscentra runt om i världen för information om bland annat energiförhållandena i kroppens olika system och organ, fysiologisk stressnivå, konditionsmätningar samt hur en person påverkas av träning, meditation, healing. Särskilt uppskattad är tekniken inom idrottsvärlden som ett redskap för att mäta potential och status hos en människa.

I dag är det många som själva behandlar sig med magneter och det finns flera kommersiella system. Det behövs dock mycket mer forskning gällande magnetfältens positiva – och negativa – hälsoeffekter.

 Dela på Facebook    Skriv ut

« Tillbaka