Biobalans kontra inflammation
publicerad i tidskriften Näringsråd & Näringsrön 2004
Allt fler data pekar på att de flesta av våra kroniska välfärdssjukdomar involverar inflammatoriska processer. Artikelförfattaren vill här föreslå en ny syn där hälsan antingen befinner sig i biobalans eller så rör sig in en inflammatorisk riktning.
Detta förhållande påverkas hela tiden av vad vi äter, kosttillskott, motion, stress och känslolivet. Vid depression ökar risken för hjärtkärlsjukdomar, med det kanske är så att båda dessa allt vanligare sjukdomar har en inflammatorisk orsak?
Biobalans innebär att vi lever med kroppen i balans. Det är en förutsättning för en fungerande kropp. Till exempel är vi beroende av att ha en någorlunda konstant kroppstemperatur, en viss mineralkoncentration, en svag elektrisk spänning och kroppens egna magnetfält. Biobalans handlar om den inre miljön – pH-värdet, vätskorna och molekylerna – men också om de olika cellerna och deras symbios med alla mikroorganismer i kroppen. Det finns betydligt fler bakterier i kroppen än det finns celler, och de hälsofrämjande bakterierna är en livsnödvändighet eftersom vi existerar i symbios med dem. Vi fungerar enligt vissa givna villkor, och detta finstämda samspel håller i sin tur igång livsprocesserna.
Men vad händer om de givna, naturliga förutsättningarna ändras? Detta kan belysas genom det samband som finns mellan inflammatoriska tillstånd och olika kroniska sjukdomar.
Ett stort antal vetenskapliga studier har visat att arteroskleros (åderförkalkning) är en kronisk sjukdom som involverar och troligen orsakas av inflammatoriska processer. Detta innebär celler (T celler, monocyter och makrofager), proteiner (cytokiner och kemokiner) och en inflammatorisk respons från blodkärlens endotelceller. Ett antal inflammatoriska proteiner är riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar och framförallt gäller det förhöjda nivåer av interleukin-6 (IL-6), tumor nekros faktor-alfa (TNF-alfa) och C-reaktivt protein.
Sambandet tänderna och kroppshälsan
Internationell forskning har visat att inflammation i tandköttet, parodontit, ökar risken för utveckling av flera systemsjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och luftvägssjukdomar. Med hjälp av molekylärbiologi och epidemiologiska studier har man visat att risken att få hjärt-kärlsjukdomar ökar från 25 till flera hundra procent vid parodontit. Det är allvarligt med tanke på att parodontit är en folksjukdom som finns hos cirka 15 procent av den vuxna befolkningen.
Munnens hälsa har en avgörande betydelse för kroppens hälsa, men hur hänger det samman? Den lokala bakteriella infektionen i tandköttet innehåller hundratals miljoner bakterier, bakterieämnen och signalfaktorer som alla stimulerar inflammationen. Dessa ämnen överförs hela tiden till blodcirkulationen, vilket är starkt retande för immunförsvaret men det kan även ställa till skada på andra ställen i kroppen. På detta vis kan en liten lokal infektion i tandköttet orsaka problem för hela kroppen och öka risken för att systemsjukdomar utvecklas. Det är en liten tuva som välter ett stort lass.
Det finns fler samband mellan inflammation, hjärt-kärlsjukdomar och andra välfärdssjukdomar. En omfattande holländsk studie visade att de som under lång tid medicinerats med antiinflammatoriska mediciner i lägre grad drabbades av Alzheimers sjukdom. En ny finsk studie visar att personer som har för högt blodtryck och för höga blodfetter har en ökad risk att drabbas av demenssjukdomen Alzheimer. Dessa faktorer är en lika stor riskfaktor som de typiska genetiska förändringarna som finns hos 50 till 60 procent av personer med Alzheimer.
En stor undersökning från Karolinska sjukhuset visade att personer med allvarliga psoriasisbesvär hade en fördubblad risk att dö i hjärt-kärlsjukdomar jämfört med resten av befolkningen. Det är fullt möjligt att även depression är detsamma som en inflammatorisk reaktion i kroppen. Vid depression fördubblas risken att få en ny hjärtinfarkt, och om patienten är deprimerad efter den första hjärtinfarkten är risken fyra till fem gånger större att personen avlider i en ny infarkt inom sex månader efter den första. Nästan en tredjedel av de deprimerade hjärtpatienterna i studien fick en ny infarkt eller andra allvarliga hjärtproblem ett år efter hjärtoperationen, jämfört med en tiondel i den ickedeprimerade gruppen.
Är fetma en inflammation?
Fetma är ett stort folkhälsoproblem som bara ökar. I USA är över hälften av alla vuxna överviktiga och andelen fetma hos barn har fördubblats på trettio år. Utvecklingen är liknande i Sverige, där var fjärde tioåring och var tredje vuxen lider av fetma. Överviktiga personer har en betydligt förhöjd risk att drabbas av diabetes, och diabetiker löper tre gånger större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar än en normalgrupp. Drygt hälften av diabetespatienterna avlider i kranskärlssjukdom. Högt blodtryck och depression är andra fetmarelaterade sjukdomar.
Det finns nu mycket som pekar på att även fetma kan vara resultatet av en kronisk och låggradig inflammation. Barn och vuxna som är överviktiga eller lider av fetma har förhöjda nivåer i blodet av de inflammatoriska ämnen som också är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Den moderna kosten gör att vi får i oss för lite hälsosamt fett och mycket kemiskt bearbetat fett och transfetter, vilket hämmar den naturliga fettsyntesen och hormonproduktionen.
Nu är det visat att ett högt intag av socker eller snabbmat med hög fetthalt/kalorinivå leder också till en ökning av blodets inflammatoriska ämnen. Vid den amerikanska diabetesföreningens årliga möte i juni 2002 presenterades data som visar att en måltid med mycket kalorier, socker och fett ger en ökning av de inflammatoriska markörerna under minst tre till fyra timmar. Därigenom kan matens makronutrienter initiera en inflammatorisk process, vilken i sin tur ökar risken för åderförfettning (åderförkalkning). Socker och fett minskar också blodkärlens förmåga att expandera och dra sig samman som svar på ett ändrat blodflöde.
Det är inte så konstigt att vi blir sjuka, feta och åldras i förtid när över halva energiintager i den västerländska kostens består av socker och fett.
Forskarna visade också att om man tar vitamin C (0,5 g) och vitamin E (1200 I.E.) innan ett högt sockerintag så motverkas sockrets inflammationsfrämjande verkan. Därför kan givetvis brister på olika hälsosamma nutrienter främja inflammatoriska processer. Till exempel påverkar de essentiella omega 3-fettsyrorna kroppen i en anti-inflammatorisk riktning och brist på magnesium är en riskfaktor för hjärtsjukdomar. Homocystein är en annan riskmarkör i blodet för hjärt-kärlsjukdomar och hos äldre personer med allvarliga sjukdomar är homocysteinnivåerna fördubblade. Höga nivåer med homocystein är dock förknippade med brist på vitamin B6, B12 och folsyra.
En dålig kost skapar också en ohälsosam tarmflora, vilket förr eller senare leder till en läckande tarm. Då kan otillräckligt bearbetade födoämnen läcka ut i kroppen och orsaka inflammation och allergiliknande reaktioner. Det finns ännu fler faktorer involverade som bidrar till ständigt pågående inflammatoriska processer vid fetma, och detta är mycket nedbrytande för kroppen. Stämmer denna hypotes kan det leda till en helt ny syn på behandling och förebyggande åtgärder för den folksjukdom som ökar mest i västvärlden – fetman. Främst handlar det väl om att dra ner på socker och fett och börja motionera!
Helhetssynen behövs
Vi måste använda en helhetssyn för att komma närmare orsaken till många av de så kallade välfärdssjukdomarna. Den traditionella, separerade medicinska synen hanterar varje kroppsdel för sig, men kroppen hänger samman och alla inbördes delar samarbetar. Det behövs en rad hälsofrämjande ämnen för att kroppens olika celler och delar ska samverka till en fungerande, hälsosam helhet. Negativ stress och en felaktig, näringsfattig kost leder till att kroppen inte kan upprätthålla sin biobalans och därmed främjas nedbrytande och inflammatoriska processer. Ohälsosamma bakterier får lättare fäste och en negativ spiral har skapats.
Kroppen strävar hela tiden efter att upprätthålla balans – homeostas. Om systemet kommer ur balans eller utsätts för en påfrestning finns en inbyggd mekanism för återhämtning. Det är en självreglerande process, men den är inte opåverkad om de normala förhållandena kommer ”ur led”. Det är en ömtålig process eftersom en rad faktorer och ämnen är beroende av varandra för att fungera. Kroppen har dock en stark inneboende, självläkande förmåga som vi själva kan stärka genom våra handlingar och val av livsstil.
Susanna Ehdin, Fil dr, immunolog
Det står mer om detta i Susanna Ehdins ”12 veckor till ett självläkande liv”, Forum, 2004.
Några referenser:
Das, U.N. Is obesity an inflammatory condition? Nutrition, 17(11-12):953-66, 2001.
Loffreda, S., et al. Leptin regulates proinflammatory immune responses. FASEB J, 12(1):57-65, 1998.
Plutzky J., Inflammatory pathways in atherosclerosis and acute coronary syndromes. Am J Cardiol 18;88(8A):10K-15K, 2001.
Skriv ut« Tillbaka