Den självläkande människan
Publicerad i Vård, 2001
Att ha en god hälsa, må bra och leva länge är något som de flesta önskar, men då behöver man välja en livsstil som stödjer och stärker kroppens och själens egna livgivande processer. Artikeln tar upp olika sätt som vi kan stärka och främja vår egen och patientens självläkande kraft så att man kan bygga hälsa och förebygga sjukdom.
De naturliga läkande kraften som finns inom var och en är den starkaste livskraften för att bli frisk.
Hippokrates
Den naturliga självläkningen
Vi har en naturlig och medfödd självläkning som utgör grunden för en god hälsa. Om man skär sig i fingret så läker det av sig självt. Det kan gå olika fort men självläkningen fungerar utan att vi behöver sitta och grubbla över den saken. Ett annat exempel är den nya forskningen som visar hur kroppens stamceller kan stimuleras att mogna till differentierade celler som kan ersätta skadade celler. Den självläkande förmågan finns hos alla livsformer och den är – och har alltid varit – en förutsättning för arternas överlevnad (1).
Sedan urminnes tider har människan stärkt sin självläkande förmåga med hjälp av rätt kost, örter, vila, kärlek, motion och andliga övningar. Det har det varit oerhört viktigt att vårda sin hälsa med en enkel kost och en sådan livsstil som gör att man klarar av de mest påfrestade förhållanden. Det är egentligen fantastiskt att människan har klarat sig så väl under så lång tid, med det beror på att vi har levt enligt våra förutsättningar. Men i takt med det moderna samhällets framväxt verkar vi ha tappat bort vår fundamentala självläkande förmåga. Den har kommit helt ur fokus.
Ett stort problem med dagens medicinska systemet är att det helt fokuserar på det sjuka medan det som stärker det friska och vår självläkande förmåga ges obefintliga resurser – både forskning och behandling. Detta kommer inte att ta oss i rätt riktning för att skapa den goda hälsa som förebygger ohälsa. Läkarsällskapets ordförande Birgitta Strandvik har föreslagit att det kanske vore det bättre att ta betalt för hur friska patienterna är – och det skulle onekligen förändra inställningen och systemet radikalt (2).
Hippokrates (ca 460–360 f. Kr.) kallas för läkekonstens fader men det han sa ägnas inte tillräckligt med uppmärksamhet. I hans hälsofilosofi ingick att man skulle ”vörda naturens heliga kraft”, det vill säga den naturliga läkande kraften. Det handlar om att acceptera naturens vishet och lära sig att röra sig med naturen i stället för mot den och försöka kuva eller kontrollera den. Vi är en del av naturen och kommer alltid att vara det. Det enda vi kan göra är att följa de förutsättningar som skapat vår existens här på jorden. Faktum är att vår livsstil har visats sig vara oerhört viktig för såväl livslängd och livskvalitet som vårt välmående.
Livsstilen bygger hälsan
En av de allra största hoten mot vår hälsa i dag är ett förtidigt åldrande. Tecken på detta är ständig värk, energibrist och trötthet (som inte går bort hur mycket man än vilar). Det finns dock mycket vi kan göra för att förändra detta genom att ändra vår livsstil, det vill säga vad vi äter, hur vi lever, motion, stresshantering, goda och nära relationer med mera. Det är alla faktorer som kan stärka kroppens friskprocesser och som vi själva kan påverka.
Under de senaste åren har det faktiskt kommit flera böcker och rapporter som studerar det friska och kosten framträder som en av de viktigaste faktorerna. Det så kallade Kinaprojektet är den första stora vetenskapliga studien i medicinens historia om sambandet mellan kosten och sjukdomar. Slutsatsen är att den mest hälsofrämjande kosten består av främst vegetabilier av god kvalitet som tillreds så lite som möjligt och har minimalt av salt, raffinerade kolhydrater, socker och fett. Undersökningen visar att denna kost kan förebygga majoriteten (80–90 procent) av all cancer, hjärt-kärlsjukdomar och andra former av nedbrytande sjukdomar som ger ett för tidigt åldrande (3).
Denna kost främjar också en hälsosam tarmflora, vilket är fundamentalt för hela kroppens hälsa. En ohälsosam tarmflora eller lokala bakteriehärdar i kroppen kan höja den inflammatoriska nivån i kroppen och därigenom påskynda utvecklingen av olika systemsjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, ledinflammationer och fetma (4).
Cancer beror på en rad olika faktorer, men det är definitivt förknippat med kroppens åldrande. En tioårig studie av 500 000 européers kostvanor och förekomst av cancer visade tydligt att fisk, frukt, kyckling och grönsaker kan skydda mot olika typer av cancer. Män som ofta äter fisk har en lägre sannolikhet att utveckla prostatacancer, vilket är den vanligaste cancerformen hos män.
Men hur vore det att vända på resonemanget? Vi söker efter saker som kan motverka allvarliga sjukdomar – när det egentligen handlar om att vi behöver äta en ren, obesprutad och obearbetad kost bestående av grönsaker, fisk, frukt, bär och fettsnålt kött för annars får vi cancer, diabetes och en rad andra välfärdssjukdomar. Våra gener har knappt ändrats sedan stenåldern, och 99,99 procent av generna fanns i sin nuvarande form redan när vi blev jordbrukare för cirka 10 000 år sedan.
Människan har utvecklats ur naturen under miljontals år och dess skafferi har närt oss under evolutionens gång. Därför behöver helt enkelt äta en kost som stämmer överens med våra gener.
Jag kallar det för ”genvägen till god hälsa”, och det innebär att man äter mycket grönsaker, frukter, nötter och bär (5). Dessa innehåller bland annat ämnen, fytonutrienter, som binder till generna och stimulerar reparationen av DNA, ökar kroppens avgiftande förmåga och minskar de fria radikalernas angrepp. Motion är också en faktor som mycket snabbt påverkar vårt genuttryck i positiv riktning.
Man kan till och med läka hjärt-kärlsjukdomar genom att ändra sin livsstil. Professor Dean Ornish vid universitetet i San Francisco har visat att en kombination av koständringar, motion och stödjande samtalsgrupper resulterade i att 80 procent av patienterna läkte så att de slapp genomgå kärlvidgande ingrepp eller bypassoperationer (6). Det sparar både mänskligt lidande och enorma pengasummor, och skulle ett läkemedel åstadkomma samma sak skulle det vara en världssensation. Försäkringsbolag stödjer metoden som nu finns spridd på sjukhus över hela USA.
Det tar tid att bygga upp en god hälsa, precis som det tar tid att skapa en kärleksrelation till någon man tycker om. Det handlar om att bli mer medveten om vad man gör mot och för sig själv – eftersom allt vi gör påverkar hälsan i positiv eller negativ riktning. Kroppen och hälsan sköter sig själva – om vi ger förutsättningarna för det.
Det är aldrig för sent
Men loppet är inte kört för att man har slarvat under ett antal år. Det är aldrig för sent att ändra sin livsstil och skapa en betydligt bättre hälsa. Kroppen har en otrolig förmåga till reparation och genom att lägga sig till med goda vanor kan man bokstavligen föryngras.
När det gäller aerobisk prestationsförmåga kan sex månaders måttlig och stadigt ökande motion motverka skadorna av trettio års åldrande. Kvinnor som börjar motionera först i 40-årsåldern och promenerar raskt en halvtimme om dagen, fyra gånger i veckan, har snart samma låga risk för hjärtinfarkt som de som har motionerat hela livet. När man äter mer frukt, grönsaker och fibrer ändras blodets känslighet för insulin inom två veckor, vilket minskar risken för diabetes nästan omedelbart (7).
Kvinnor som äter så lite som 250 g fisk i veckan halverar risken för hjärtinfarkt. Även 90-åringar får en mycket påtaglig effekt av att träna och lägga om kosten. Vi tror kanske att det är naturligt att träna mindre när vi blir äldre, men i själva verket är det så att de som tränar långt upp i åren också lever längre och friskare. För varje procent som vi ökar vår muskelmassa kan vi lägga på ett och ett halvt år på livslängden. Regelbunden motion är mycket viktigt för en god hälsa. Allt detta gör att vi kan har en biologisk ålder som är betydligt yngre än den kronologiska åldern (8). Hur vi åldras beror således inte på det antal år som vi levt utan främst på hur vi har levt och vår inställning till livet.
Det som motverkar stress bromsar också det biologiska åldrandet – till exempel meditation, massage, vila och en hoppfull attityd. På den japanska ön Okinawa finns en av världens mest hälsosamma och långlivade befolkningar som har studerats under 25 års tid (9). Resultaten visar förstås att kosten är oerhört viktig, men det mest intressanta är öbornas avstressande livsstil och starka sammanhållning där man bryr sig om och tar hand om varandra. Internationella studier har visat att hos människor som blev äldre än 100 år och var friska var den absolut viktigaste faktorn att ha en stark känsla av mening och mål i livet. Det är kanske något för oss stressade västerlänningar som ständigt slår nya rekord i sålda mediciner mot oro, ängslan och depression.
Livsstilen är således oerhört betydelsefull för en god hälsa. Beroende på vilken professor eller näringsexpert man talar med står livsstilen för 65–99 procent av hälsan. Så kallad beteendemedicin – metoder för förändra livsstilen – är ett stort forskningsområde i USA. I Sverige finns det ännu inget motsvarande område inom medicinen, utan det placeras inom till exempel folkhälsovetenskap. Det har hittills fått för lite utrymme och resurser men sakta börjar hälsovårdsministern och socialstyrelsen bli intresserade av att hjälpa människor att förbättra sin livsstil för att skapa hälsa och förebygga ohälsa. Allmänheten och medierna intresserar sig oerhört mycket för detta och livsstilsändringar är ett område som kommer att expandera kraftigt.
Ny syn på stressen
I vårt moderna samhälle utsätts vi för en mängd stressande upplevelser, och begreppet ”stress” har blivit stort, ospecificerat och magiskt kraftfullt. Det verkar finnas där oundvikligt i våra liv, och antingen kämpar vi mot det eller så böjer vi rygg och ger upp.
Problemet med stressbegreppet är att experterna bara pratar om stress i form av det psykosomatiska. Det handlar om höga krav, pressande tidsbrist, psykisk ohälsa, stress som ger spänningar och sjukdom i kroppen och så vidare. Vi behöver en ny syn på stress som också inbegriper det somatopsykiska. Det innebär att kroppens hälsostatus i allra högsta grad påverkar vår mottaglighet för stress.
”Stress är det icke-specifika svaret hos kroppen på varje krav som ställs på den”, säger Hans Selye, pionjär inom stressforskningen. Selye har i sin forskning definierat fyra olika stadier av stress som kopplas till olika känslomässiga tillstånd (10). Det är alarmstadiet, återhämtning, motståndsstadiet och utmattning, och i alla dessa stadier går det åt en rad vitaminer och mineraler. Därför bidrar stress, snabbmat, lite sömn och vanliga förkylningar till att många människor har brist på en rad näringsämnen. Varje gång som du stressar betalar du således ett pris, och det är värt att tänka på nästa gång du håller på att komma in i en pressad situation.
Näringsbrister är i sin tur kopplade till olika psykologiska tillstånd. När man stressar går det till exempel åt mycket B-vitaminer. Dessa har en stark inverkan på personligheten och brister kan göra att man bli depressiv, trött, aggressiv, känslokall, tvångsmässig eller får en förändrad verklighetsuppfattning. Magnesium är ett viktigt ”stressmineral” som fungerar både som antioxidant och hjälper nerver och muskler att fungera. På grund av ändrade kostvanor och stress har 80 procent av Sveriges befolkning mer eller mindre brist på magnesium.
Vanliga tecken på magnesiumbrist är att man är ljud- och ljuskänslig, sover oroligt och vaknar tidigt på morgonen. Magnesiumbrist är även en stor riskfaktor vid hjärt- och kärlsjukdomar, vilket i sin tur är stressande för kroppen. En stressad kropp blir dessutom lättare infekterad och får allt sämre möjlighet att försvara sig mot de fria radikalernas verkan. Näringsbrist och stress påverkar psyket och känslorna negativt, men detta kan motverkas med en näringsrik kost och näringstillskott.
Att bli utbränd är slutstationen på en lång väg. Det handlar om att arbeta och stressa för mycket samtidigt som man negligerar sina basala behov av mat, sömn och vila. Inte heller hinner man med relationer och andra personliga behov. Men om vi inte lyssnar på och respekterar våra egna behov så måste kanske själen sätta krokben för oss. Det är bättre att försöka lyssna på de små signalerna i förtid än att få tvärstopp och falla omkull.
Förr i tiden kunde doktorn ordinera sängliggande med varma omslag som en viktig del av tillfrisknandet. Vila och värme är uråldriga och primära behov för hälsa och läkning som vi verkar ha glömt bort i dagens samhälle. Vi är så upptagna att vi inte längre har tid med vila och återhämtning utan tar dämpande och lindrande piller och hoppas att det ska gå över. Människan behöver ha balans mellan vila och aktivitet och får vi inte tillräckligt med vila tär det på kroppens reserver. Ju oftare detta sker desto större risk för ohälsa.
Därför är det är viktigt att ge utrymme för sig själv, att prioritera sina behov och respektera sin kropp. Du är viktig och värdefull! Lyssna på dina behov och var framför allt lyhörd för de små signalerna. Vi kan bara finnas till för annat och andra till en viss grad. Om vi inte mår bra i oss själva så orkar vi definitivt inte med vår omgivning.
Läkande relationer
Placeboeffekten kan beskrivas som att läkningen beror på att man – utifrån en stödjande relation – sänder det rätta meddelandet till kroppens eget ”inre apotek” (11). Vi har själva möjlighet att tillverka allt som behövs för funktion och läkning. Det innebär att ”behandlingen” styr människans självläkande förmåga i rätt riktning. Vårdnadsgivaren är alltså oerhört viktig för resultatet. En uppmuntrande klapp på axeln och ett förtroendegivande samtal kan vara värt stora summor.
En rad studier visar att en positiv och stödjande attityd är en avgörande del av läkarens eller terapeutens skicklighet. Holistisk medicin anser också att villkorslös kärlek och acceptans är den allra kraftfullaste medicinen. Det är den faktor som bäst främjar läkningsprocessen. Därför är holistisk vård centrerad kring att skapa en god och läkande miljö och relation mellan klienten och vårdnadsgivaren. Efter Einsteins relativitetsteori kommer den revolutionerande nya relationsteorin där läkande relationer är en av de viktigaste faktorerna för god hälsa och spontan läkning.
Framgången i många medicinska behandlingar beror främst på vår egen inneboende läkande kraft och hur väl den kan aktiveras. Nyckeln verkar vara att nå in och påverka vårt inre apotek med ord eller någon annan energiform. Goda relationer är stärkande för immunförsvaret och hälsan. Likadant är det med positiva och hoppfulla tankar eller ord. Vår förmåga att föreställa oss det som är möjligt avgör också vad som händer (12).
Men vad är det som överförs i en läkar–patientrelation som kan ge så anmärkningsvärda läkningar? Problemet att förstå placeboeffekten beror sannolikt på att dagens sjukvård fortfarande gör en tydlig skillnad mellan mentala, känslomässiga och fysiska orsaker till sjukdomar. Detta trots att mängder av forskning visar att kroppen, själen och psyket är så sammanvävda att sådana skillnader är rent ovetenskapliga. Den amerikanska läkaren och experten i botanisk medicin, Tieraona Low Dog, uttrycker det på följande vis: ”De av oss som får kontakt på ett djupare plan är healers, resten är bara praktiker”.
Integrerad medicin
Inom sjukvården finns mycket, oerhört viktig och värdefull kunskap för akutsjukvård, analyser, operationer med mera. Men för att åstadkomma verklig läkning behöver vi ta hänsyn till alla våra sidor – se till helheten – och det är själva innebörden av den integrerade medicinen. Den omfattar inte bara kroppen utan också känslorna, tankarna och själen (13).
Det innebär att det nuvarande medicinska systemet måste vidga sin syn, börja tänka interdisciplinärt och successivt integreras med den komplementära och alternativa medicinen (KAM). Detta är redan på gång. Det behövs flera olika former av friskvård och sjukvård som existerar jämställda sida vid sida. Den förebyggande medicinen måste också bli mycket större. Enligt det statliga amerikanska hälsoinstitutet, NIH, finns det totalt 620 (!) olika alternativa behandlingsmetoder och en oberoende Cochranestudie från 1998 visade att det finns vetenskapliga bevis för att 37 procent av dessa fungerar eller sannolikt fungerar (14).
I USA finns det nu program för integrerad medicin vid 12 universitet. Rektorn för University of California San Francisco säger att: ”Denna rörelse har potentialen att rädda medicinens själ”.
Inom den nya integrerade och holistiska medicinen behöver vi även ta hänsyn till våra andliga och själsliga behov och önskningar. Det har stor betydelse att känna en mening med livet och vara en del i ett sammanhang jämfört med att känna sig isolerade och vilsna i livet. Vi behöver vidga perspektivet och använda en helhetssyn (15). Såväl hälsofrämjande åtgärder och forskning som vården behöver börja använda sig av alla våra aspekter. Utifrån detta kan en helhet skapas som hjälper oss framåt. Vi kan använda detta synsätt för att skapa bestående lösningar som ger läkning.
Susanna Ehdin,
Fil. dr, immunolog och författare
Artikelförfattaren håller för närvarande på och startar en svensk förening för integrerad medicin (SAIM). Info om denna kommer att finnas på hemsidan www.ehdin.com.
Texten kommer från Ehdins bok Den självläkande människan och nästa bok HQ – Den mänskliga helhetssynen som utkommer på Forum i sept. 2002.
Referenser:
1. Ehdin, S., Den självläkande människan. Forum, Stockholm, 1999.
2. Wilhelmson B. Birgitta Strandvik efterlyser paradigmskifte. När dagens Mammon får styra ... vem tar ansvar för framtiden? (intervju) Läkartidningen 98:3568-72, 2001.
3. Campbell, T.C. och Chen, J., Diet and chronic degenerative diseases: Perspectives from China. Am. J. Clin. Nutr. 59:1153S-1161S, 1994.
4. Das, U.N., Is obesity an inflammatory condition? Nutrition, 17(11-12):953-66, 2001.
5. Ehdin, S., Kokkonst för den självläkande människan. Forum, Stockholm, 2000.
6. Ornish, D., Love and survival. HarperCollins, San Francisco, USA, 1999.
7. Willet, W.C., Eat, drink and be healthy. The Harvard Medical School guide to healthy eating, Simon & Schuster, N.Y., 2001.
8. Wilhelmsson, P., Lev ung längre. Ica Bokförlag, 2000.
9. Willcox, BJ, Willcox, D. Och Suzuki, M., The Okinawa Program, Potter publ., New York, 2001.
10. Selye, H., The stress of life, McGraw Hill, New York, 1978.
11. Benson, H., Timeless Healing – the power and biology of belief, Simon & Schuster, London, 1996.
12. Dossey, L., Läkande ord. Om bönens kraft och medicinska tillämpning. Energica förlag, 1994.
13. Dossey, L., Reinventing Medicine – beyond mind-body to a new area of healing, HarperSanFrancisco, 1999.
14. Cochrane collaboration, Arch. Gen. Psych, 55:1026, 1998.
15. Ehdin, S. och M., HQ – Den mänskliga helhetssynen. Forum, Stockholm, 2002.
Skriv ut« Tillbaka